Kliniska studier

Efter framgångsrika interaktioner med både FDA och EMA, utvärderas nu cobitolimod i det pivotala fas III-programmet CONCLUDE.  Läs mer här.

Nedan hittar du mer information om våra tidigare kliniska studier som utvärderar cobitolimod som behandling för patienter med ulcerös kolit.

Cobitolimod har uppnått klinisk proof-of-concept i måttlig till svår ulcerös kolit. Data från fem placebo-kontrollerade kliniska studier visar att cobitolimod har en utmärkt säkerhetsprofil och ger statistiskt signifikant förbättring av de effektmått som är mest relevanta för sjukdomen, både ur ett regulatoriskt och kliniskt perspektiv.

CONDUCT-studien

CONDUCT är InDex senaste kliniska studie vars huvudresultat presenterades den 27 augusti 2019  och fullständiga data publicerades i Lancet Gastroenterology and Hepatology den 6 oktober 2020.

CONDUCT-studien var en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad och explorativ fas IIb-studie där olika doseringar av cobitolimod utvärderades hos patienter med vänstersidig måttlig till svår aktiv ulcerös kolit som inte svarat på konventionell behandling. Studiens målsättning var att identifiera doseringen av cobitolimod för vidare utveckling.

CONDUCT mötte det primära effektmåttet med en enastående kombination av effekt och säkerhet. Mer information om CONDUCT-studiens design och resultat finns här.

COLLECT-studien
COLLECT var en dubbelblind, placebokontrollerad, randomiserad, klinisk studie i 131 patienter med refraktär måttlig till svår ulcerös kolit. Huvudresultaten offentliggjordes i slutet av juni 2014. Studien utfördes i Frankrike, Italien, Polen, Storbritannien, Tjeckien, Tyskland och Ungern. Studiens syfte var att vidare utvärdera och bekräfta effekten och säkerheten av cobitolimod vid behandling av patienter med kronisk aktiv måttlig till svår ulcerös kolit som inte svarar på konventionell behandling.

Patienterna behandlades med två rektala doser cobitolimod på 30 mg eller placebo med fyra veckors mellanrum och följdes under totalt 12 månader utan ytterligare behandling. Patienterna fick ta sina vanliga ulcerös kolit mediciner under studien förutom cyklosporin, takrolimus, TNF-alfa-hämmare eller liknande immunmodulerande läkemedel.

Cobitolimod visade statistiskt signifikant förbättring jämfört med placebo för de sekundära effektmåtten:

  • symtomatisk remission (blod i avföring=0, antal avföringar/vecka <35) vid vecka 4 och 8
  • registrerad remission (Rachmilewitz/CAI score of ≤4, och endoskopiskt Mayo score 0 eller 1) vid vecka 4
  • frekvens av kolektomi vid vecka 22.

Myndigheterna anser idag att symtomen blod i avföring och avföringsfrekvens, samt läkning av tarmslemhinnan (endoskopisk remission), utgör de viktigaste effektvariablerna för att visa klinisk effekt för att få marknadsgodkännande. Remission baserat på dessa tre variabler visade också en signifikant förbättring i den cobitolimod-behandlade gruppen jämfört med placebo vid vecka 4. Behandlingseffekten var i linje med eller bättre än vad de godkända biologiska läkemedlen har visat i sina fas III-studier. Cobitolimod tolererades väl och inga skillnader i säkerhetssignaler jämfört med gruppen som fick placebo noterades.

En oväntat hög andel av patienterna i placebogruppen uppnådde klinisk remission definierat som den primära effektvariabeln (Rachmilewitz/CAI poäng ≤4) vid vecka 12, och studien visade ingen skillnad mellan behandlingsgrupperna för det primära effektmåttet. Detta effektmått anses dock inte längre av de regulatoriska myndigheterna att vara en relevant definition av remission.

Tidigare kliniska studier

  1. En pilotstudie i 11 patienter med måttlig till svår inflammatorisk tarmsjukdom resulterade i ett kliniskt svar efter en vecka hos över 70 procent av patienterna. Dessutom, inducerade cobitolimod ett bibehållet kliniskt svar under tre månader. Cobitolimod uppvisade en gynnsam säkertsprofil och tolererades väl.
  2. En fas II-studie med 151 patienter med mild till måttlig aktiv ulcerös kolit som inkluderade fyra dosnivåer av cobitolimod visade att cobitolimod tolererades väl, utan några allvarliga biverkningar. Även om statistisk signifikans inte uppnåddes för det primära effektmåttet, uppnådde en numeriskt större andel av patienterna i de högre dosgrupperna klinisk remission jämfört med patienterna i placebogruppen. Studien visade att cobitolimod tolererades väl, utan några allvarliga biverkningar.
  3. En andra fas II-studie utfördes sedan med 34 måttligt till svårt sjuka patienter med ulcerös kolit, vilka inte svarade på steroidbehandling. Studien visade en positiv effekt på etablerade effektmått, såsom blod i avföringen och histologi. En större andel av patienterna i cobitolimod-gruppen uppnådde klinisk remission jämfört med i placebogruppen. Studien var dock för liten för att kunna visa statistisk signifikans för den primära effektvariabeln. Cobitolimod tolererades väl och inga skillnader i säkerhetssignaler jämfört med gruppen som fick placebo noterades.
  4. Ett licensförskrivningsprogram (ett så kallat compassionate use) genomfördes med 14 patienter som väntade på att genomgå kolektomi. 86 procent av patienterna upplevde en klinisk förbättring och 79 procent uppnådde klinisk remission vid vecka 12. Andelen kolektomier bland patienterna var mindre än 10 procent.

Erfarenheten från de fem genomförda kliniska studierna visar att rektal administration av upp till 250 mg cobitolimod givet två gånger med tre veckors mellanrum, tolereras väl. I de genomförda studierna har totalt 416 patienter med inflammatorisk tarmsjukdom behandlats med cobitolimod utan att några relevanta skillnader i biverkningsprofil kunnat observeras mellan de patienter som fått aktiv substans och de som fått placebo.